Det finns en uppsjö av TV spel - både lämpliga och olämpliga. Anton har under några års tid tjajat om ett TV spel som heter GTA. Det är från 18 år och är ett ganska våldsamt spel. Jag har sagt NEJ med stora bokstäver eftersom jag tycker han är för liten. Tjatet har inte uteblivit utan har intensifierats det sista året och som den dåliga mor jag är har jag gett efter. Han har hela tiden spelat det hos kompisar och nu hade han letat upp det på internet till en billig peng. Ja, vad ska man göra. Jag har gett efter och nu spelas det för glatta livet. 5 februari 2010
Rätt eller fel?
Det finns en uppsjö av TV spel - både lämpliga och olämpliga. Anton har under några års tid tjajat om ett TV spel som heter GTA. Det är från 18 år och är ett ganska våldsamt spel. Jag har sagt NEJ med stora bokstäver eftersom jag tycker han är för liten. Tjatet har inte uteblivit utan har intensifierats det sista året och som den dåliga mor jag är har jag gett efter. Han har hela tiden spelat det hos kompisar och nu hade han letat upp det på internet till en billig peng. Ja, vad ska man göra. Jag har gett efter och nu spelas det för glatta livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det där är väldigt svårt. Makens son spelade mycket dataspel som han inte var tillräckligt gammal för och nu vid 18 snart 19 så tycker vi inte han har tagit någon skada. :)
SvaraRaderaUsch jag tycker att det är en jättesvår fråga. Jag har inga barn men jag funderar en hel del på t ex tv-spel i alla fall, dels i min roll som lärare på högstadiet, men också privat så jag har en sambo som är tv-spelsfrälst. Jag tror inte att man på något vis själv blir tjuv om man spelar GTA eller dödar folk för att man spelar något krigsspel osv men jag tror ändå att man till viss mån blir avtrubbad. Precis som att man blir avtrubbad av att se mycket död, blod, och elände på film eller på nyheterna. Jag vill med detta inte säga att man inte ska spela spel men jag tycker att det är en viktig tankeställare och en aspekt av det hela som inte bör negligeras alldeles. Min pojkvän spelar ett spel som heter Modern Warfare 2, som går ut på att man är i krig och ska skjuta terrorister. Han har länge tjatat på mig att prova. Jag gick till slut med på det och provade. Första testbanan gick bra, när man bara skulle skjuta på pappersdockor. Men när det "riktiga" skjutandet kom igång, fick jag panik och släppte handkontrollen. Det var oerhört obehagligt att döda, även om det bara är en animerad datormänniska. Jag kan inte hjälpa att jag då tänker att man måste ha blivit rejält avtrubbad för att kunna göra detta utan att blinka och till och med tycka att det är roligt. Min sambo är världens mest fina, känslosamma och ömsinte man man kan tänka sig. Han har sunda värderingar och inställnigar till våld och död. Men å andra sidan kommer han från ett hem med mycket kärlek och där man pratar väldigt mycket. Vad skulle hänt om han inte hade haft sunda vuxna människor runt omkring sig? Jag kan inte annat än att i alla fall undra.
SvaraRaderaKram Emelie