30 november 2012

On Stage på Malmö Arena

Fredag, det ordet klingar fint i mina öron.
En lung dag på jobbet med tidig hemfärd.
En stundande adventshelg med mysiga stunder är att vänta!

Som allting kan ändras.
Maken och jag skulle tillbringa kvällen på Malmö Arena tillsammans med hans arbetskamrater.
Lille Bror skulle sova över hemma hos kusinen Oscar.
Stora Syster skulle ha några tjejkompisar från klassen hemma och de skulle laga pizza.
Allt detta kändes välplanerat men det blev bara kaos av allting.

Tanken var att Stora Syster skulle göra sitt SAT-prov imorgon på Malmö Borgarskola.
Igår fixade vi med alla tillstånd och anmälningar.
Men av någon anledning var det inte tillräckligt.
"Coachen" som vi har anlitat för att hjälpa oss ringde och berättade att hon var tvungen
att anmäla sig till något ytterligare och det intyget skulle betalas över nätet samt skrivas ut.
PANIK, PANIK!!
Stora Syster fick lära sig den hårda vägen hur det fungera med att betala över nätet,
ladda ner speciella program och även leta upp en skrivare hos bekanta
för vi har ingen fungerade skrivare.
Allt detta löste sig men jag satt i telefonen i drygt 1,5 timme och guidade henne
innan allting var klart.
PUH!!

Som om det inte skulle vara nog med det.
Mitt under showen ringer Syster Yster och berättar att vår mor har blivit akut dålig.
Vi fick gå ifrån showen innan den var riktigt färdig,
ta en taxi till Syster Yster och sedan var det direkt med ambulans till akuten.
När klockan var strax innan sex på morgonen fick jag bege mig hemåt.
Jag skulle köra Stora Syster till Malmö för att göra provet.
Jag behövde lite kaffe innan jag kände att jag kunde sätta mig bakom ratten...

Trots detta var jag ändå nöjd med min kväll på Malmö Arena.
Fördrink, 3 rätters meny och en fantastisk underhållning.
Adventshelgen fick en rasande start.
Kanske inte som jag tänkt mig men det är så livet är.

Livet tar sina vändingar och det gäller att hänga med.

- Posted from my i-Phone

2 kommentarer:

Ha en fortsatt bra dag och sköt om dig.
Sträva inte framåt hela tiden utan lev i nuet!
Tänk att alla dessa dagar som går det är det som kallas livet.
Kram
Carina