Champions Leauge kval

Idag var det dax, ett besök hos en sjukgymnast.

Jag har haft värk i mitt vänstra knä i över fyra år och nu tänkte jag att det var dax

att göra något åt det. Jag har väntat länge på detta först besök

och jag var lite nervös när jag steg innanför dörren på i.c.m. i Malmö.

Jag kan nästa skämmas när jag säger att jag har väntat i fyra år på detta.

Men du vet hur det är, tiden går fort och så ibland är det bättre och sen blir det sämre igen.

Äter lite diklofenak och sår blir det lite bättre.

Och så håller det på så och tiden bara rusar iväg.

Men nu äntligen så ska jag få komma till en sjukgymnastik med inriktning på ortopedi.

Det blev en grundlig undersökning och naturligtvis fick jag med mig en massa övningar hem

och ett nytt återbesök är inplanerat om fyra veckor.

När jag ändå var i stan så passade jag på att köra en sväng till Emporia.

Det var ett tag sedan jag var där och jag hade lite abstinens...

Idag tänkte jag att jag skulle gå i andra affärer än jag brukar men

hur jag än anstränger mig så hamnar jag alltid på JOY och hos min goda vännina Yvonne.

Det hade kommit in lite nytt fint i höstens färger men det kändes lite för 

höstligt med tanke på att det är nästan 30 grader varmt ute.

Kvällen begivenhet var Champion Leauge kvalmatchen mellan Malmö FF och 

Salzburg. Vi körde hemifrån tidigt för att hitta bra parkering och

känslan av att vara på Arenan, när hejarklacken sjunger sina visor och ramsor,

 är helt obeskrivlig och magisk. Häftigt!

Och vilket match det blev!

Malmö gjorde 3-0 i första halvlek och om de höll detta resultatet hela matchen så

var de vidare i kvalomgången. Alla var helt i extas när slutsignalen ljöd och 

Malmö FF kan vara stolta över sina supportrar för vi var fantastiska, även vi.

Nu har jag gjort min sjukgymnastik för dagen, trots ett knä som värker så

jag håller på att dö. Men det kändes faktiskt bättre efter övningarna så

det ska nog bli bra, så småningom.

Imorgon ska det blir över 25 grader varmt så vi åker nog till stranden.

Gött! Solkrämen är med som en ständig följeslagare, för att skydda oss.