28 september 2013

Besök av kära vänner

Nu är även handbollsserien i full gång.
Idag var det serie premiär för Lugi P00 att spela i B serien.
Det var en nervös liten kille som vaknade imorse.
Det är alltid lite extra nervöst inför seriestart.
Kommer vi att klara det?
Är motståndet bättre/sämre än oss?
 
Maken och Lille Bror begav sig redan vid halv åtta tiden
men jag är så enormt morgontrött så jag orkade inte så tidigt.
Men jag ville gärna se matchen så jag fick tillslut gå upp
och bege mig till Lund och ladda upp inför matchen.
 
Handboll är en mycket snabbare sport än fotboll
och det svänger friskt i målprotokollet.
Utomhus strålade solen och när matchen var klar så
vill jag bara ut i solskenet.
 
Jag hade med mig helgens inköpslista och jag begav mig till affären.
Listan var lång, dels för att vi skulle ha goda vänner på middag
och skafferiet behövdes fyllas på.
Suck, ibland blir det så dyrt.
Jag tycker det känns som om man äter upp sina pengar.
 
Hela eftermiddagen förberedde jag inför kvällens middag
men jag var helt enkelt tvugnen att samla lite motionspoäng.
En lång cykeltur på 50 minuter hann jag med innan
gästerna dök upp.
Dagen till ära hade vi tagit in våra lounge möbler i uterummet
och jag måste erkänna att det blev väldigt bra.
Det kändes lyxigt att kunna sitta i dem och njuta av dem
ännu en månad eller två.
 

 
Lille Bror hade dukat fint med blåa servetter och lite blått pyssel.
Jag tror att han kommer ha fina bjudningar när han blir stor.
Han tycker det är roligt att planera menyer och att duka fint.


Goda vänninan Christina

 
Dagens meny var mini pizzor med olika sorters topping
Äpplebräserad fläskfile med blomkålspuré och kokt potatis samt
en god blåbärskaka med vispgrädde till efterrätt.
 
Det är alltid lika trevligt att träffas och vi pratar om ditten och datten hela tiden.
Uterummet fungerade bra hela kvällen men
det behövdes lite stödvärme framåt småtimmarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ha en fortsatt bra dag och sköt om dig.
Sträva inte framåt hela tiden utan lev i nuet!
Tänk att alla dessa dagar som går det är det som kallas livet.
Kram
Carina