Upp som en sol...

... och ner som en pannkaka.

Det är en bra beskrivning på min lördageftermiddag och kväll. Hela dagen höll jag på och lagade mat, dukade, fixade lite småärenden och sydde lite på min tygtavla. Jag var inte alls stressad utan hann tom sola i en timme i trädgården. När våra gäster kom halv sju var jag nöjd och glad och hoppades på en trevlig kväll. Vi roade oss kungligt och maten föll i god jord. Sillpannacottan, de grillade grillspetten med bönsalladen och efterrätt, en marängssviss tårta - det var fantastiskt gott allting. Men sådär lagom vid 10 tiden började mitt huvud och bulta och jag kände att nu är det på gång. Shit! Inte nu! In med en migrän tablett men efter 20 minuter var jag så dålig och for som en raket till toa och allt kom upp igen. In med en ny tablett och en kall handduk på huvudet och ner i sängen. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle gå över men icke sa nicke.

Sådär höll jag på till klockan halv tre sedan somnade jag av ren utmattning.
Min mage var som en ihop skrumpen ballong och det värkte i huvudet så jag tror jag ska dö.
Jag tänker om jag inte hade haft mina tabletter, hur illa hade det varit.
Eller det är så attt dessa tabletter hjälper inte utan jag behöver en annan sort.
Det får jag nog ta reda på inom det närmsta.
Det kändes lite snopet att som värdinna behöva gå och lägga sig halv elva
medan gäster var kvar och roade sig.

Men Maken höll ställningarna och det verkade som om gästerna hade en trevlig kväll. Mina lekar som jag hade planerat får vi spara till nästa gång.