Känslomässig dag

Idag försökte vi väcka Maken med paket och skönsång.

Jag lyckades inte med något av det.

Jag hade inte lyckats skaffa någon paket och skönsång...

Jag har världens sämsta sångröst så du kan själv räkna ut hur det lät.

 

Det tog lite tid att få upp barnen ur sina sängar.

Stora Syster hade varit ute och dansat igår och Lille Bror

är alltid svår att få upp ur sängen.

Men tillslut stod vi som en enad trupp vid fotändan och försökte

stämma upp i skönsång.

Jag kan lova dig att det var ingen vacker sång och vi var ännu "vackare"...

 

 

Dagens uppdrag var Lille Brors handbollsmatch och inhandling av mat till

morgondagens kalas. Aktiviteterna hände i lite fel ordning för

Maken fick helt abrupt åka iväg till sina föräldrar för Farfar

var lite dålig och behövde hjälp. Mina svärföräldrar är båda

gamla och sjuka och det behövs mycket stöttning och support

för att vardagens ska flyta på.

 

Det innebar att Stora Syster fick köra mig och Lille Bror till Tunahallen

för dagens handbollsmatch. Motståndet var H43 och det blir alltid

lite extra laddat eftersom det är lite derby mellan lagen.

Idag var det H43 som gick segrande ur matchen och Lille Bror

var rejält ledsen. Inte för förlusten utan för mängden spelminuter

som han fick, vilket inte var många.

 

 

Vi har pratat länge om detta hemma men nu kände vi att

vi fick ta upp det med tränarna och vi fick till ett samtal på onsdag.

Det kändes skönt för Lille Bror och även för oss.

Det är jobbigt även för oss när han är ledsen och för att det ska

bli bättre måste man vara på samma platform och då behövs det ibland ett samtal.

 

Födelesdagsmiddagen blev en enkel tillställning med kyckliggryta

och sedan softade vi i soffan och pustade ut efter dagens

känslomässiga urladdning,