13 februari 2014

Reflektioner

Idag är det exakt en månad sedan jag var här inne på bloggen.
Jag måste erkänna att jag har saknat att blogga
men det har verkligen inte funnits någon energi överhuvudtaget.
Men idag tänkte jag skriva lite och sen får vi se hur det blir framöver.

Det har varit en enormt hektiskt och stressig höst/vinter.
Dagarna har passerat förbi och det har varit ofantligt mycket jobb.
Jag kan nog erkänna att den psykiska stressen av att inte leverera
är super jobbig och är man som jag en lojal och alldeles för snäll
person så har det en tendens att bli för mycket.
Men samtidigt så är jag ganska bra på att säga ifrån och
jag kan börja se ljuset i tunneln.

Och under denna perioden har allt vad träning heter blivit lagt på is.
Jag cyklade till jobbet ända fram till mitten av december och det
var inga problem eftersom vädret var så milt.
Nu efter jul har jag försökt gå iväg någon gång under veckan och träna
på något av våra lunchpass som företaget erbjuder oss.

Maken har fyllt år och vi hade kalas med traditionsenlig chili con carne och semlor.
Tiden går så fort och jag tänkte tillbaka på fjolåret när vi firade
Makens 50 årsdag i Stockholm vilken trevlig helg vi hade!

Vi har även hunnit med att vara iväg några dagar och åka skidor
på det småländska höglandet, i Hestra.
Det är en trevlig skidanläggning med cirka 10 pister och nästan lika många liftar.
Det blev bara en skiddag för mig eftersom jag vill hålla Stora Syster
sällskap när hon var sjuk i lunginflammation.

Det är verkligen till att ha maximal otur!
Först hade 3/4 av familjen en kraftig maginfluensa och sedan var vi
lite småhängiga och småsnuviga några dagar efter det.
Sen var det dax för Stora Syster att väldigt hastigt insjukna med 
hög feber och med otrolig smärta i rygg och axel.
Akuten nästa och hon blev inlagd med morfin och medicin direkt i blodet.
Hujedamig så dålig hon var!
Och att åka skidor med lunginflammation är inte att föredra.


Middagsmaten har det blivit sisådär med
men idag så åt vi middag tillsamman och
jag serverade en supergod morotssoppa med Beluga linser.
Smakfylld med lite sötma.

Jag har ändå saknat att blogga!
Varje dag när jag sätter mig framför tangentbordet så skapar jag mig lite
tid att reflektera över min dag och vilka intryck den har gett mig.
Det är en stund som ger mig så mycket men det har varit svårt
att ta mig den tiden när orken har varit bortblåst.
Jag går ofta tillbaka och tittar på dagarna som har passerat och minns.
Så jag kommer inte att sluta att blogga men det kanske inte
blir med samma intensitet nu ett tag framöver.
Jag måste hitta tillbaka till energin och lusten i min vardag igen.

Helgen kan bli ett energipiller!
Kalas fredag och lördag samtidigt som vi ska fixa lite på Stora Systers rum
med lite ny färg på väggarna, ny fåtölj, nytt skrivbord samt ny skrivbordsstol.
Det ska blir skoj och det känns skönt när det äntligen blir av.
Stora Syster har längtat länge efter detta!

2 kommentarer:

  1. Och vi har längtat efter dig Cina! Det är så trivsamt att läsa lite om din vardag innan jag somnar! Men visst ska man finna lust till det, och jag är mäkta imponerad av dig!
    Må så gott! Kram C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina Carin! Jag kände lite inspiration igår när jag satt framför datorn och det kändes bra.
      Att vara imponerad av mig är inget som du behöver vara Carin!
      Jag har en helt vanlig vardag med alla dess bestyr, glädjeämnen och problem, precis som alla andra.
      I slutändan är det din inställning till allt detta som är avgörande och jag försöker alltid se saker från den positivia sidan.
      Kram tbx

      Radera

Ha en fortsatt bra dag och sköt om dig.
Sträva inte framåt hela tiden utan lev i nuet!
Tänk att alla dessa dagar som går det är det som kallas livet.
Kram
Carina