7 maj 2010

Freeedaaaa

Veckorna rasar förbi i ett tempo som jag blir helt matt av. Vad fyller vi våra dagar med? Är det kvalitativ tid?
Jag är för det mesta positiv och försöker göra saker som får mig att må bra. Idag är det fredag vilket innebär helg och det är skönt. På schemat idag står det fotboll för Emmas del och hennes nya vän ska följa med och titta på. Middagen är planerad och ska hinnas med innan fotbollen. Många tycker att det verkar jobbigt att barnen alltid har en massa fotboll på helgerna men jag ser det bara som positivt. Jag har lärt känna många trevliga människor som jag aldrig annars hade fått förmånen att lära känna. Dessutom är jag delaktig i våra barns liv och det är något som jag vill vara. Jag vill vara med i deras liv och jag hoppas att de uppskattar det och när de sedan blir större kommer ihåg att jag alltid var med och stöttade dem. De japanska körsbärsträden är i full blomning och de är så fantastiska. Synd bara att de blommar så kort tid. Om man nu ska se något positivt med att det är så kallt ute så får vi njuta av den underbara blomningen en längre tid...

4 kommentarer:

  1. Vilken vacker bild. Coolt att fota under ifrån.
    Jag skriver lätt under på det du skriver om barnens aktiviteter. Ha en mysig helg!
    kram kristina

    SvaraRadera
  2. Ha en skön helg och det blir nog att ta på sig ordentligt igen även till kvällens match!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Ska och vill barnen spela fotboll så får man ju räkna med att det är på helger matcher spelas. Det är ju också en säsongssport som blir mer intensiv under sommarhalvåret men är det så att barnen brinner för sin sport så är det ju självklart att man ställer upp eller hur!
    Ha det bäst och kram.

    SvaraRadera
  4. Så vacker bild! Roligt att den är tagen underifrån!
    Jag håller med dig om fotbollen, jag har lärt känna många fina människor genom barnen och deras fotboll!
    kram

    SvaraRadera

Ha en fortsatt bra dag och sköt om dig.
Sträva inte framåt hela tiden utan lev i nuet!
Tänk att alla dessa dagar som går det är det som kallas livet.
Kram
Carina