23 februari 2015

Tråkigheter drabbar alla

Hej mina vänner!
Tiden går så fort och det är över 2 veckor sedan jag var här inne och skrev några rader
Mycket har hänt och fokus har legat på att få en vardag att fungera.
Nu känns det bättre igen och så småningom kommer det bli ännu bättre.

Jag har inte fått några fler gallstensanfall men ibland kan jag känna av det.
Det är speciellt när jag äter råa grönsaker med lite tuggmotstånd som
t.ex. broccoli, vitkål och morötter. Ja, även frukt och ägg.
Och jag som verkligen älskar denna maten.
Jag försöker äta lite av det men inte i samma mängd som tidigare.
Frukt har jag inte vågat äta, förutom banan som inte har så hög syra.
Hittills har det gått bra.
Jag har fått ett brev av min läkare på vårdcentralen och jag får ringa dit och
boka in en telefontid, för att få reda på vad röntgenbilderna visade.

Min svärfar har lämnat oss efter många års sjukdom och värk och
det är en oändlig lättnad för oss alla. Han har inte haft det lätt de sista åren.
Det är det som har upptagit all min energi de sista två veckorna.
Det är mycket praktiska detaljer som ska ordnas med för att
det ska bli så bra som möjligt för att min svärmor, som också är ganska dålig.

Fina snödroppar som syns lite varstans i rabatterna!

Idag har jag varit på Burlöv Centrum tillsammans med Stora Syster.
Hennes fotbollsträning var inställd och då passade hon på att följa med mig dit.
Egentligen var tanken att min svärmor skulle följa med för att handla
något till nästa veckas begravning men hon var för trött och beslöt sig för att stanna hemma.
Jag fick uppdraget att köpa något till henne och jag kände att det blev ett bra val.


Mina orkidéer blommar för fullt och jag kämpar faktiskt med att komma ihåg att vattna dem.
Det är kanske det som är lyckan till framgång, att glömma bort att vattna dem.

Nu är det dax att knyta till kojs och det ska bli skönt.
Mitt ena knä har börjat bråka ordentligt med mig igen.
Jag kan knappt gå uppför trappan nu och nedför ska vi inte prata om.
Det blir att knapra på Diklofenak för att det inte ska blir alltför smärtsamt att sova.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ha en fortsatt bra dag och sköt om dig.
Sträva inte framåt hela tiden utan lev i nuet!
Tänk att alla dessa dagar som går det är det som kallas livet.
Kram
Carina